Nu har vi berättat för de första personerna. Min pojkväns mormor och morfar. De blev förstås jätteglada. Jag mår illa då och då, men mest är det en känsla av att ständigt vara jättemätt. Jag är aldrig hungrig eller sugen på mat, får tvinga i mig mat. Jag har sällan ont i magen nu, det hade jag de första veckorna. Annars så känner jag mig inte särskilt gravid, det hela känns väldigt overkligt. Innan vi skulle berätta så var jag tvungen att ta ett nytt gravtest, av ett annat märke, och även tredje gången gillt visade testet faktiskt positivt ;-)

Vi har bestämt oss för att inte berätta något för familj, släkt och vänner förrän efter 12:e veckan, då vi är rädda för missfall. Det känns som ett bra beslut, men det är så jobbigt att vara tyst... Man vill ju berätta det för hela världen! Min bror och hans sambo väntar sitt andra barn också nu, så det hade varit så kul att få berätta för dem. Tur vi inte bor i samma stad i alla fall, det känns lättare när man inte träffas så ofta.

Idag ringde jag till MVC för att skriva in mig. Vi fick en tid den 15 november. Då kommer jag att vara i vecka 11 om jag räknat rätt. Det känns sååå länge dit!

Eftersom jag är en skeptisk pessimist så tvivlade jag på det första plusset och ville göra ett nytt test... Även detta visade ett svagt plus, så jag antar att jag faktiskt får inse att vi ska ha barn i juni 2007.

Idag gjorde vi ett graviditetstest då mensen var fem dagar försenad. Det blev ett svagt plus. Vi ska alltså ha barn!